Ballongtävlingen
Ballongtävlingen var uppskattad av Pojken! Det var fest när vi kom till skolan. MASSOR av folk på gården, glam och stoj, ballonger i alla barns händer. Kakor till alla som ville. Oh, vad det äts kakor och bakelser i detta land! Hur kan de hålla sig så smala? Fast de äter inte lika mycket godis som svenskar, så det kanske jämnar ut sig.
Ja, ja. På kortet som hörde till de dyrt inköpta ballongerna fanns det plats för frimärke. Vem är det tänkt ska sätta dit frimärke? tänkte jag. Med tanke på ballongpriset, så hade det inte gjort varken till eller ifrån med ett frimärke för oss, men förra året var det ballonger som hamnade ända inne i Schweiz och vad hjälper det då med ett franskt märke? Men man kan väl inte förvänta sig att upphittaren frankerar? Hm. Utan att ha löst detta traskade vi iväg till skolan med biljetterna hårt i Pojkens hand. Väl där såg jag frimärken överallt... ajdå. Miss av mamma. Just när jag beredde mig på att gå hem och hämta började det tjoas ännu mer och ballonger började släppas upp, så jag gjorde ett snabbt överslag: Det var flera hundra ballonger och förra året var det ca 15 som kom tillbaka, liten sannolikhet, alltså. Är det då viktigt med ett frankerat kort, eller är det viktigare att vara med tillsammans med alla andra och låta ballongerna gå till väders? Jag antog att det var viktigare att vara med. Han var jättenöjd.
Men jag berättade inte för honom om frimärkena. Det håller jag och Mannen för oss själva. ;-)
Ja, ja. På kortet som hörde till de dyrt inköpta ballongerna fanns det plats för frimärke. Vem är det tänkt ska sätta dit frimärke? tänkte jag. Med tanke på ballongpriset, så hade det inte gjort varken till eller ifrån med ett frimärke för oss, men förra året var det ballonger som hamnade ända inne i Schweiz och vad hjälper det då med ett franskt märke? Men man kan väl inte förvänta sig att upphittaren frankerar? Hm. Utan att ha löst detta traskade vi iväg till skolan med biljetterna hårt i Pojkens hand. Väl där såg jag frimärken överallt... ajdå. Miss av mamma. Just när jag beredde mig på att gå hem och hämta började det tjoas ännu mer och ballonger började släppas upp, så jag gjorde ett snabbt överslag: Det var flera hundra ballonger och förra året var det ca 15 som kom tillbaka, liten sannolikhet, alltså. Är det då viktigt med ett frankerat kort, eller är det viktigare att vara med tillsammans med alla andra och låta ballongerna gå till väders? Jag antog att det var viktigare att vara med. Han var jättenöjd.
Men jag berättade inte för honom om frimärkena. Det håller jag och Mannen för oss själva. ;-)
Kommentarer
Trackback
