Sju blir bättre och bättre
När jag var i vecka 7 av den andra graviditeten (förra hösten) mådde jag så illa, att jag varken kunde äta eller sova. Till slut, en tidig morgon, efter en natt när hela familjen varit uppe mer eller mindre hela natten, kom det hem en snäll läkare och gav mig en underbar medicin, som tog bort illamåendet. Bara för akutbehov i några dagar, men det hjälpte mig att komma någorlunda på fötter. Sedan fick jag en annan, som var mycket mindre effektiv, men som ändå gjorde att jag klarade av att fungera i vardagen.
När hon kom in sa hon att hon fått uppfattningen att hon skulle till en kvinna, som var i sjunde MÅNADEN. Åååhhhh, om det ändå hade varit så väl, tyckte jag ynkligt. Sjunde månaden kändes eeevigheter bort.
Efter ytterligare sega månader av illa-illamående och stor nervositet med undersökningar för att kolla om bebisen var frisk (det är hon, men det såg illa ut), så var jag plötsligt i sjunde månaden!
Och nu är det vår Flicka, som själv hunnit bli hela sju månader!
När hon kom in sa hon att hon fått uppfattningen att hon skulle till en kvinna, som var i sjunde MÅNADEN. Åååhhhh, om det ändå hade varit så väl, tyckte jag ynkligt. Sjunde månaden kändes eeevigheter bort.
Efter ytterligare sega månader av illa-illamående och stor nervositet med undersökningar för att kolla om bebisen var frisk (det är hon, men det såg illa ut), så var jag plötsligt i sjunde månaden!
Och nu är det vår Flicka, som själv hunnit bli hela sju månader!
Kommentarer
Trackback
