ratatouille

Även om jag är ledsen för separationen, så är den huvudsakliga känslan att jag är fri - BEFRIAD. Jag behöver inte längre konstant gå omkring med ont i magen av rädsla för att Mannen ska få raseriutbrott. Jag har förnekat detta, både för mig själv och utåt. Men när jag fick reda på att de flesta barn till separerade bor med mamma var det som om en stor sten trillade från bröstet på mig och dunsade i marken och jag började våga tänka tanken separation. Jag vet vilken dag det var och jag vet exakt var någonstans i trädgården jag stod, när min syster uttalade orden i telefon (hon i Sverige och jag i Frankrike). Det är snart ett år sedan och vilket omvälvande år det har varit, men omvälvande på ett bra sätt.